Att arbeta normkritiskt i förskolan innebär att synliggöra de oskrivna regler som råder i samhället och att lyfta dessa frågor i barngrupp och på personalmöten. Några exempel på normer som vi har i samhället idag är cisnormen, heteronormen, könsnormen, funktionsnormen och familjenormen.
Vad är då cisnormen? En cisperson är en person vars könsidentitet helt och hållet är antingen man eller kvinna. Det brukar beskrivas som motsatsen till transperson. Cisnormen gör att vi alltid utgår från att de vi möter är cispersoner fram till dess att en person kommer ut som till exempel trans.
I förskolan finns det mycket att arbeta med när det gäller cisnormen. En sak som kan vara bra att tänka på är att undvika orden ”pojke” och ”flicka” där det inte är relevant. Istället för att säga ”hej tjejer!” när vi ser en grupp barn där alla råkar vara tjejer kan en säga ”hej namn, namn och namn” eller ”hej barn!” Detta för att inte förstärka föreställningen om att det största de har gemensamt är att de tillhör samma kön, något som vi dessutom inte ens vet om de gör.
På en förskola går det åt mycket ritpapper, tuschpennor, kritor och liknande. Sådant kan beställas på Office Depot som har ett brett sortiment. Med endast papper och pennor som hjälpmedel kan du som pedagog göra mycket. Ett exempel är att när några barn sitter och riter kan du rita en teckning av till exempel en prins som sitter i rullstol. Sedan kan du spinna vidare på det. Kanske har ni en docka på förskolan som har gått sönder, kanske har hen tappat ett ben eller en arm? Släng inte dockan, utan ta hand om hen tillsammans genom att till exempel tillverka kryckor åt den. Genom detta förstärker du värderingarna om allas lika värde som det står om i läroplanen. Ingen är mindre värd bara för att hen råkar sakna en kroppsdel.